Minns knappt när jag bloggade sist, känns som en evighet sedan! Vilket det säkerligen var, livet har som kommit emellan. Men blev påminnd om att det faktiskt finns bra människor i andra delar av landet som gärna tar del av vad som händer i min vardag.

Kommer ihåg att jag lovade uppdatera kring Yantis MT vid något svagt ögonblick. Så mycket har hänt sedan dess men det kommer nog en uppdatering kring det när jag har alla papper på plats. Kan kort säga att hon åtminstone presterande bäst i sin kull och passerade en bit ovanför 400p. Hennes högintensiva sätt att vara är inte alltid en fördel om än hon är hysterist roande och mitt största lyckopiller i livet.

Mycket har hänt sedan dess, mycket har förändrats och mycket håller på att hända. Mer om det om jag lyckas komma igång med bloggandet igen.

Några highlights sen årskiftet good and bad.

• Kroppen rasade, tillbaka på -1
• Hittat en fungerande behandling som förhoppningsvis ska ge långvarande verkan - kinesiologi
• Nytt träningschema
• Debuterat på lydnadsplanen med boxerfröken
• Planerad flytt
• Två resor inplanerade under våren

Med min trasiga kropp får man ta alla stunder man ges där den sammarbetar och energin räcker till, har lyckats jobba min första månad på heltid utan att krascha om än systemet varit bitvis på minus i energi lyckades jag. WIN!

Har även lyckats bli bättre på sätta gränser, backa och faktiskt prioritera min hälsa, vilket ibland resulterat i att jag faktiskt inte sätter andra först, vilket tar på. Något jag fått lära mig av min sjukdom är att prioritera sig själv kostar. Det kostar i energi och kan ta mig dagar att återhämta mig ifrån. Resan tillbaka till en frisk kropp och knopp är varken lätt eller speciellt kort.

För vissa av er som läser det sista stycket får ni garanterat många frågetecken, mitt mående och min hälsa är något jag valt att inte publicera speciellt mycket om i sociala medier. Dels för min egen skull men även för att jag vet att jag har endel i min omgivning som inte vill mig väl. Som vill se mig misslyckas, som vill se oss misslyckas. Så av den orskaen har jag valt att hålla mycket privat.

Men för er som faktiskt bryr er på riktigt, att berätta och förklara vad som exakt försegår i mitt liv tar energi. Det kan lämna mig utslagen i ett par dagar framöver, så det är varsamt jag öppnar pandorasbox och berättar.

För att inte lämna inlägget allt för grått och trist delar jag gärna med mig av att jag är positiv inför vad 2017 ska bjuda på för äventyr och jag kommer inom en kort period dela med mig av reflektioner gällande kinesologibesöken och lydnadstävlingen!

Puss!!

Sprid kärlek, det finns tillräckligt av hat och missunsamhet i världen redan. Att önska varandra framgång och lycka gör att hjärtat växer, oavsett orsak. <3