Att bara sätta rubriken för detta inlägg var lättare sagt än gjort. Ämnet i sig är solklart men att formulera det i ett ord eller mening var svårt.

Jag har tidigare nämnt att jag är dedikerad det jag bestämmer mig för. Min hälsa och mitt välmående har ju varit en prioritet sen jag flyttade upp och en målsättning jag vägrar avvika ifrån. Gymmet är prioritet före det mesta och jag måste fortsätta bygga min borg.

Idag valde jag däremot att låta kroppen tala istället för hjärnan.

Med kvällens ridlektioner innebar det två hästar som skulle motioneras och därefter gymmet som är spikat på måndagar... men...

Jag valde att flytta på gymmet till imorgon och hellre gumma två dagar i rad för att komma tillbaka i fas gentemot att riskera att jag tar mig vatten över huvudet ochdrar upp min gamla skada.

Valet blev alltså att avvakta och se hur kroppen reagerar på att rida två hästar på samma dag innan jag belastar med gym samma dag.

Hoppas att jag vaknar imorgon och känner mig fit for fight och kan genomföra denna plan. Att jag får belöning för att jag faktiskt tänker efter och inte bara kör på.

Bjuder på denna fantastiska bild efter kvällens uteritt.

Känslan från fredagens ridpass ligger fortfarande kvar. Många kluvna känslor just för att det påminde mig om alla fina stunder att få känna sig duktig och motivationen att faktiskt göra en fantastisk Come back.

En del av mig skriker - nu nu nu. Den andra säger - ha tålamod och bygg din borg stadigt.

Försöker ha is i magen och fortsätta med att bygga min borg, fokusera på att Yanti ska bl frisk och stanna så och kanske göra en riktig tävlingssäsong med henne detta år.

Tittar på mina bilder efter träningen. Kanske inte synbar jättestor skillnad - men det känns på insidan. Massor.
Väljer att dela med mig ibland av bilder när jag ser en utveckling och även ett par siffror.

Totalt ökning
Squats: 47.5kg (67.5kg)
OH press: 7.5kg (27.5)
Bench: 12kg (32kg)
Row: 35kg (55kg)
Deadlifs: 57.5kg (77.5)

Detta är på totalt 8v.

Jag har valt att backa av på OH pressen ordentligt pga av min tidigare skada i axeln för att minimera risken för skador. Ökningen borde varit som på bänk 12kg men jag har valt säkerhet framför maximal ökning.

Påbörjade detta träningsschema med sällskap av min bättre hälft men har under senare tid tränat mest själv. Här har min ökning också påverkat då jag mentalt inte tar mig över barriären med vad jag faktiskt kan klara av på samma sätt som om jag har någon som passar mig.

Hoppas på att få fortsätta vara frisk och slippa mer bakslag. Tanken blir att under april månad öka på konditionen och när prövotiden går ut på 12v lägga till övningar med fokus på mage och även kroppskontroll. Kostschemat påbörjas lite smått redan i veckan är påsken är slut. Funderar även på att göra det riktigt strikt i april :-)

Inte allt för lätt att hålla fröken randig sysselsatt när hon varken får busa springa hoppa eller leka. Fick ett bra tips och trots att jag var skeptisk så provade jag.

Steg1: bryt av det bruna på en tändsticka och håll därefter i stickan och gnugga den i händerna.

Steg2: göm tändstickan

Steg3: låt hunden leta.

Trodde aldrig Yanti skulle hitta den i allt som redan luktar som mig och förstå uppgiften och husse var väldigt skeptisk.

Trots detta så fattade hon med lite stöttning vad hon skulle göra och hittade den båda gångerna!

Nästa steg blir att träna på markering för i dagsläget försöker hon appoetera den lilla stickan ?

Dags att kolla såret i eftermiddag och se status. Svårt att säga hur det ser ut under men att hålla henne till veterinären restriktioner lugn är en omöjlighet så jag hoppas att läkningen trots allt går bra och att det ser fint ut.

Ut i backen med massa fina människor. Kö, kö, kö i liften. Folk överallt, grötig backe och flatljus - ursh fy och blä. När man vet hur bra Åre är vanligtvis är det inte värt att åka sådana dagar. 2.5h åkning sen kallade plikten på ridskolan.

Där möts man av påskäggsjakt med fantastiskt underhåll. Vår stallansvarige är helt klart bäst! Världens bästa champa!

Fick en fin tur på bästa J också. Älskar hur denna ponny tar till sig träningen och utvecklas med lite vägledning.

Nu är det gymmet som hägrar. En öl på det här så är långftedagen fulländad.

Misstänker att familjen har andra planer så det gäller väl att vara en bra värdinna och uppfylla dessa också. Kvällen ser oavsett lovande ut.

Kropp knopp och hjärtat är där det ska vara ? starkare på alla plan varje dag.

Puss och glad påsk alla kärringar, harar och fjädrar!

Gårdagen känns som ett töcken..hela dagen flyter ihop. Snabba beslut, ångest rädsla och lättnad. Sov värdelöst hela natten, vakade över lite vågade inte slappna av.

1000ggr cred till min magiska man som fanns vid min sida igår. Obeskrivligt.

Tränongsabstinensen tog över idag. Vågar inte slappna av och släppa henne ur blicken men måst samla energi.

Min finaste

Testade mina gränser igår igen. Skippade gymmet och red istället. Hoppade till och med. För er kanske det är en självklarhet att kunna göra vad ni vill ni vill och hur ni vill.

Men sedan min kropp gav upp får jag verkligen hushålla med energi, kraft och planera mina prövningar.

Domningarna i högerhanden gjorde sig påminda i helgen. Kände hur marken under mig försvann, orkar jag att börja om en gång till från noll?

Har hittills inte blivit värre. Ingen påminnelse varken igår eller idag så det kanske var något övergående?

Lyckades med en avklivning på hoppträningen också. På gott och på ont. Bra att veta hur mycket kroppen klarar av i dagsläget men hann även bli orolig att det skulle trigga något katastrofalt också.

J skötte sig bra, finns mycket potential i ponnyn men mindre ork och och kraft. Skönt att känna det själv för att sedan kunna lotsa eleverna till att rida honom rätt.

Står här och väntar och hoppas på att få åka hem med knytet. Snön faller, fantastiska natur. Ge mig styrka och kraft när vardagen vacklar.

Har inte kommit på hur man delar filmer här om dem inte finns på Youtube men en träningsfilm från gårdagens lydnad finns på IG om inte annat ?

Det tar sig med lille fröken, fria följer har blivit så mycket bättre. Kontakt och störning har hon verkligen gjort framsteg i. Upplever även att positionen var något bättre igår jämfört med förra veckan.

Tränade lite på ställande under gång idag, helt klart en förbättring!

Försöker hålla modet uppe trots motgången som vi står mitt i. Men jag vet att får vi bara chansen är det dags att visa vad vi går för. Min vapendragare och bästa vän.

Vill verkligen komma vidare i vår träning och få visa världen vilken fantastisk dam jag har i kopplet i livet och har vid min sida! Detta år - dedikerad endast till Yanti ?

Har sen jag varit liten drömt mycket, önskat och hoppats på vissa saker i livet. 

För ett par år sedan gick jag en kurs för Ola Wallström där han pratade om drömmar och mål. Han menade på att tar man sig tiden att drömma - varför inte drömma stort. Han påpekade även att drömmar inte behöver vara realistiska - just för att det är drömmar.

Jag önskar mig iallafall en framtid där min kropp får var hel - där jag för hålla på med hästar obehindrat.

Sen har jag en massa andra fina drömmar, om ett stort hus, eller kanske snarare en gård med allt jag kan tänka mig för en massa olika mål och ambitioner.

En del av mig vill dela med mig av allt detta till er som följer mig på min blogg, en annan del vill verkligen inte det. Dels för att då kan det bli verklighet att misslyckas om jag inte tar mig dit. Andra delen för att jag har människor i min omgivning som verkligen önskar mig motsatsen, som förmodligen önskar att jag får lida - misslyckas med allt jag gör och tar mig an. Det känns så i allafall. Kanske aningen tråkigt och mörkt just det sista. Men det känns verkligen så.

Som att alla mina motgångar och hinder på vägen faktiskt är någon eller några som önskar mig denna olycka och lyckats dra detta till mitt liv. Jag vill dock inte låta dessa människor ha makten över mitt liv, min framtid eller mitt mående.

För att bryta bubblan och faktiskt hålla huvudet ovanför vattenytan de dagar mörkret tränger sig på väljer jag att drömma stort.

Fina tävlingshästar, en fin gård, tillsammans med min bättre hälft och våran flock. Det är mina drömmar och jag tänker drömma stort så länge jag orkar andas.

Ta hand om varandra och kom ihåg att önska någon annan olycka straffar sig alltid i slutändan och är inte värt det. Så till och med de som jag inte har en uns över för, väljer jag att inte önska olycka utan bara låta dem styra sitt öde själv. Hittar dem lycka, framgång och balans - grattis. Om inte, då är det så.

Hoppas att klumpen i magen och sinnet lättar något lite längre fram, försöker hålla modet uppe och distrahera mig med mer verklighetsflykt tills det vänder.

PUSS.