Första passet efter händelsen. Inte alls redo varken fysiskt eller psykiskt. Arg ledsen och frustrerad och inte alls i balans. Tyvärr har jag inte råd att vara hemma om än det är vad jag önskar. Kommande utgifter och redan befintliga tar ut sin rätt.

Bara bita ihop och göra det bästa av situationen. Tillbaka på brottsplatsen kanske är bra i bearbetningen och acceptansen.

Återstår att se, här är jag och än så länge andas jag.