Dagens pass på gymmet innehöll många känslor. Både svett och tårar men blodet kunde vi skippa.

Tekniken för squatsen är verkligen krånglig. När jag lärde mig denna för många år sedan lärde jag mig en teknik, min kärlek förespråkar en annan. Jag har försökt hitta svar på rätt fel eller om det finns alternativ.

Kanske har jag försämrat min teknik när jag tränat ensam, tappat rörlighet och ökar skaderisken med mitt sätt att utöva övningen eller så är mitt sätt mer lämpat för min kropp.

Nedan kommer jag posta en bild som beskriver någorlunda skillnaden mellan hur jag utövar den med fälld överkropp och hur kärleken vill att jag ska räta ut ryggen.


Så bakslag på tekniken i squatsen och även djupet på dem. Funderar om man ska låsa maskinen för att hitta balans längre bak och komma ner djup men med lättare vikter växlat med att köra fri stång. Ska nog prova mig fram lite.

Militärpressen utsattes jag för brutal terror. Kraften och orken för sista set'et var helt slut och fick inte hjälpa till med benen eller öka tempot så jag fick passning fick kriga tills tårarna gjorde besök men tog mig igenom dem med hjälp. Helt klart min sämsta övning och där jag är svagast.

Lycka över att jag fick till tekniken i marklyft idag. Har fortfarande en bit kvar innan den sitter utan kompromiss men jag fick en bra känsla och beröm för att den sista var perfekt vilket glädjer mig.

Ökning på samtliga övningar i större och mindre mån. Har en plan för nästa pass och lär får härlig träningsvärk som kompis under morgondagen. Känner mig rätt mör idag ?