Nä så djupt ska vi väl kanske inte våga gå.

Har däremot funderat på det där en hel del. Vad som format en till den man är, och att prata om ens mörka tider i livet i dagsläget bara ger "tycka-synd-om" uppmärksamhet.

Fick en flashback av lite mindre trevligare slag idag när min bättre hälft ville vara lustig men förstod inte alls allvaret i att dela en gammal bild av mig på facebook. Fick ett mindre meltdown men kunde rätt snabbt återhämta mig.

Tänker däremot dela med mig av ett par riktigt härliga, kanske lite skumma barndomsminnen jag har.

Polarmacka med kaviar, Skilda världar, Fokker och b-ponnysarna, Rosa Pantern, Djäknegårdens fritidsgård, Wippets, Skoter i Kamen, somrar i Norrbyn, stugan i Lia, Storstugan och kärlek i lövånger.

Rätt många ord, med massor av mening - inte allt för tokiga minnen som infaller i dessa fack.

Undar om man någonsin kommer kunna erbjuda denna form av minnen till kommande generationer?

Hade jag inte haft dessa delar i min uppväxt vet jag faktiskt inte vem jag hade varit, och vart jag hade hamnat. Är tacksam för de minnerna, dem som varit en del av min uppväxt och den vardag vi faktiskt fick ta del av ute på vishan i vår fantastiska by.

Bilderna är lånade och jag hoppas det är okej <3