En vän till mig postade ett "kedjebrev" på facebook med sluttexten "kopiera om du bryr dig".

För er som känner mig har ni kanske redan listat  ut att jag hatar sådana saker som sprids på sociala medier utan någon egentligen slagkraft eller att någon på vägen faktiskt bryr sig.

Just detta inlägg handlade om att man inte ska dömma någon som man inte har känt deras vardag, känslor eller annat utefter vad man ser. Jag kan absolut hålla med om mycket som stod i texten. Jag valde att kommentera men jag vägrar att sprida vidare.

Inte för att jag inte bryr mig, tvärtom fanns det massor i texten som jag håller med om, bryr mig om och är stark medpart i. MEN jag vägrar vara en i systemet, en i mängden när det i slutändan inte gör någon skillnad.

I kommentaren delar jag med mig av vissa saker jag upplevt. Ibland har jag funderat på att skriva en bok om min uppväxt, mitt bagage och mitt liv. Men vad som hållit mig ifrån och vad som kommer fortsätta hålla mig ifrån att dela med mig att skriva ner på "öppet fält" vad jag gått igenom är av två olika orsaker.

1: Jag är inget offer

2: Mitt liv, mina erfarenheter - inte hela världens buisseness

Jag är absolut inte hemlighetsfull på något vis, försöker heller inte var mystisk. Men jag känner någonstans att mitt privatliv är mitt privatliv. Dem som behöver veta exakt vad jag genomlidit vet det i olika grad utefter viktighet i mitt liv och nummer två. Det som är bearbetat - aldrig glömt finns ingen anledning att ventliera i all oändlighet.

Slutkontentan av detta inlägg är att jag är stolt över den jag är, har blivit och andas varje dag. Jag har mina skavanker, svagheter och absolut en hel del brister. Med med vart jag kom ifrån och med den grund jag hade att stå på har byggt upp den person, det liv och den känsla jag bär på de flesta dagar kan jag ärligt säga att jag är stolt.

Stolt att jag inte gav upp, stolt över att jag inte har blivit någonting annat än precis just den jag är.

Jag jobbar varje dag på att förminska mina svagheter, bearbeta det som inte är färdigt och ventliera det som behöver ventlieras. Jag är den jag är, alla kanske inte gillar det, kanske i vissa fall - ingen gillar den jag är. Men om så är fallet så får det vara så. För jag är den och det jag är, på grund av vad jag var på gott och ont.

MEN jag kommer aldrig nåonsin döma dem i min omgivning pga deras sätt att handla, vara eller agera utan bakgrund, förbehåll eller någon som helst grund. Jag kan vara brutalt ärlig och kanske ibland ha en gargong som vissa inte klarar av. Min åsikt är min åsik, rätt fel, bra eller dålig det är alltid upptill betraktarens ögon.

Jag har garanterat petat på börjnen som sover med detta inlägg då jag vet att det finns folk som önskar mig olycka, missöden och annat - jag tar gladeligen emot kritik som är befogad och konstruktiv med konkreta grunder. Jag är som sagt still in progress to be the most awesome i can be (missförstå mig rätt att jag har en viss ironi i mina inlägg i detta slag).

Men jag bygger upp mig själv från insidan och ut - men kom ihåg en sak, jag jagar aldrig empati men ibland kanske även jag behöver en lös tygel eller ett slackt koppel :)

 

Alexandra

25 april 2016 23:26

Bästa bästa❤️❤️

Evelina

26 april 2016 12:48

tack snälla!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så var det dags att flytta bloggandet! Det är med delade känslor men med fokus på framtiden kommer den nya fylla fler av mina krav och önskemål. För er som vill följa oss vidare får ni efterfråga adressen via pm :) Idag tar vi bamsekliv vidare...

Fick ett par timmar med min pojk idag, skönt att komma iväg och bara vara vi. Först en lång promenad där han sökte fin kontakt och vi lajjade en massa. Paus för att springa lite ärenden och därefter en vända på klubben för ayy bygga vidare. Helt...

Efter regn kommer solsken

Fick upp förfrågan igår på fb om jag ville vara med om en utlottning på språngavgift på en Hästak hingst. En ny häst för mina ögon men helt klart ngt att vila ögonen på lite extra. Hade ju varit magiskt att någon gång i framtiden betäcka Skil...