Ibland måste jag dämpa min saknad och ångest över att inte ha min finaste nära mig med något annat.

Försöker hålla mig sysselsatt men ni som vet känslan av att hittat den, men inte kunna ha den finnas alltid med i bakhuvudet.

Jag har lovat mig själv att inte ta hem henne fören jag vet att jag aldrig mer behöver låna ut henne igen. Så av den anledningen har jag funderat på att ta på mig ett projekt för att se om kroppen håller men inte investera så mycket känslor som min klippa innebär.

Här är en kandidat som verkligen fångade mitt intresse.

Fick just meddelande om att min största kärlek i livet tävlar idag.

Första starten gjord med en andra placering på 66%

Hjärtat värker av saknad av min skatt men jag vet att hon har det så magiskt bra där hon är. Och snart, inom denna livstid ska jag vara så stark och frisk i min kropp att hon får bo hos mig igen. Men tills dess - rocka på tjejer och fortsätt med det ni gör.

Håller tummarna för andra starten i EM.

Hoppas det är okej att reposta!