Denna helg dedikerades till min gamla trogna vän, Melike och hennes blivande man.

Vi åkte ner sent på fredagen för att finnas på plats till lördagens bröllop. Det var en tuff resa ner med riktigt skitig sikt och före, men tur nog hade jag privat chaufför som klarar av det mesta.

Under lördagen skulle det fixas med slips och present innan det var dags för brölloppet. Hann även träffa lille tiger en kortis på förmiddagen. Saknade fantastiska lilla barn!

Lokalen brölloppet hölls i var smakfullt inrätt och dekorerat, ett fint mottagande i entrén av brudens mamma. Vi hälsades välkomna av bruden och brudgummens anhöriga som stod på led i lokalen. Vi fick hedersplatser precis brevid bordet där brudparet skulle sitta.

En fin cermoni inleddes efter en stunds väntande och dansande med lite tilltugg på borden, Melike och hennes Kemal anlände till lokalen med turkiska trummor.

När första valsen var avklarad och jag smygfotat en del brast det. Alla känslor som denna kvinna jagade igång i mig var inte alls vad jag förväntat mig. Vår väg tillsammans, alla minnen, alla hinder som vi mött tillsammans, var för sig men delat med varandra bubblade upp till ytan. Mot alla odds, förmodan och mörker som funnits i våra liv stod du där. Vacker som änglarnas finaste ängel, tillsammans med din kärlek - som DU valt. 

Cermonin fortsatte och varvades med dans, mat och ett turkiskt band som spelade. Pratade med vänner och familj till bruden och hade min bättre hälft vid min sida under hela kvällen. Hade inte kunnat vara mer tacksam över att han delade detta med mig. På egna ben hade jag nog inte hållt ihop.

Det var så ofattbart vacker, sentimentalt och så fruktansvärt mycket kärlek. Jag har nog förträngt på många sätt hur nära du Melike står mig. Alldelens närmast hjärtat har du en fantastisk stor plats, och jag hoppas för allt jag är värd att du får leva lycklig i alla era dagar som Fru Yilmaz.

Tack för att jag fick vara med och dela denna fantastiska upplevelse med dig, min syster.

Så mycket kärlek, tårar, respekt och känslor - för dig, till dig. Jag älskar dig till mitt sista andetag Melike (Erdogan) Yilmaz.

Drömma lite kan man ju.

Sitter och kollar hus i tre olika områden. Dessa tre områden är de tre som kommer vara lämpliga att välja om framtiden fortsätter för oss i den riktning min karl valt.

Spännande, läskigt men också fruktansvärt sexigt.

Tror minsann min trötthet beror på att solen retas utanför fönstret men inte ger mig någon tröst under arbetet.

En perfekt dag för långpromenad med ???+ ?och en dag i backen ser det ut att vara. Men man kan inte alltid få allt. Ska avverka dagens arbetspass innan jag ska njuta av ? och ??.

Tills dess åtnjuter jag denna för att hålla energin uppe!

Började morgonen med en promenad med hundarna i det fantastiska vädret. Älskar verkligen när jag kan börja dagen så. I lugn och ro promenera äta frukost och sedan åka till jobbet.

Då både jag och H kommer jobba dagtid vissa dagar får vi hjälpas åt och aktivera hundarna innan jobbet. Kändes som en fantastisk start på dagen och som en ny god vana att införa.

Har även bestämt mig för att utmana vad än som ligger och pyr i min kropp och ta upp gymmet med start idag. Känner lite bära eller brista faktiskt.

Önskar er alla en fantastisk dag i solen :)

Har känt mig minst sagt lite borttappad senaste tiden. Igår var en tung dag och droppen rann över bägaren. Lite klarhet nådde mig innan natten.

Mycket tankar mycket funderingar, en del oro och frågetecken. Kanske det ger sig av sig själv eller så gäller det att hugga något i luften och göra ett luftslott.

Detta kanske blir något att lägga tid på?

Små saker som en tvättad bil, en varm bil på morgonen, fin choklad och en massa små gester.

Det handlar om omtanke och den har jag lyckan att ha i mitt liv.

Kärlek

Idag är dagen jag föddes. För 26år sedan öppnade jag mina blåa ögon för första gången. Rätt märkligt att man ska fira dagen man föddes, jag förstår ens föräldrar men det andra ? Kind of strange.

Släpade mitt älsta arsle till gymmet idag. Måste fokusera på hälsan och att kroppen mår bra. Resten av mitt liv är det det viktigaste jag har.

En promenad i snön med djuren en sväng på gymmet och nu lite vila innan kvällens jobb.

Många tankar, splittrade sådana. Åldersnoja kanske? ?

Gamla drömmar, eller ska man skapa sig nya ?

Hade en fantstisk plan vad dagens blogginlägg skulle handla om men helt plötsligt så försvann den ut genom fönstret.

Har haft en heldag med städ sök och stoj i huset, orken är som bortblåst och jag önskar att jag hade ork att åtminstone ta mig från liggande till sittande.

Överväger att dra till gymmet ikväll, för att ha lite försprång men det gäller ju att hitta orken som sagt. Lite huvudvärk och annat som ställer till det för sig. Har något virus i kroppen, men är inte sjuk - märklig känsla.

Hopptränade som sagt under gårdagen, första gången på 1år - kroppen mår OKEJ idag. Vågar knappt tro på det själv.

Ska avsluta avsnittet av Gottham som jag fastnat för och gå ner till min kärlek och försöka lyfta honom till himlen.

Puss och kram